Taiwans nukleära avsked: Inuti öns höginsatskliv mot en grön framtid

• Taiwan stängde sin sista kärnkraftverk i Maanshan i maj 2025, vilket avslutade nästan 50 år av kärnkraft.
• Kärnkraft stod en gång för mer än hälften av Taiwans el men sjönk till endast 4% år 2024 mitt under en regeringsinsats för en kärnkraftsfri, förnybar framtid.
• Den allmänna stödet för att förlänga kärnkraften förblev högt, men regeringspolitiken förblev fast efter intensiva debatter och folkomröstningar.
• Prototyper av smarta hem i Tainan demonstrerar Taiwans åtagande för solenergi, batterilagring, energieffektivitet och ren teknik.
• Taiwan förlitar sig fortfarande på fossila bränslen för mer än 70% av sin el och importerar 97% av sin energi, vilket väcker oro för motståndskraft och oberoende.
• Övergången till förnybara energikällor möter utmaningar, särskilt från de växande energikraven från teknikjättar och industri.

Gryningen bröt över Maanshan, Pingtung County, den 17 maj 2025, och inledde en historisk svängning för Taiwan. Vid öns södra spets stod ett landskap som länge präglats av ångpuffar från dess sista kärnreaktorer tyst, deras turbiner stilla—en nästan femtio år lång era avslutad när den sista strömbrytaren slogs på vid Maanshan kärnkraftverk.

Den första vågen av kärnkraft hade flödat genom Taiwans elnät 1978, med öppnandet av Chin Shan verkets kokande vattenturbiner. Fyra vidsträckta kärnkraftverk, var och en med två kraftfulla reaktorenheter—inklusive det ofullbordade Lungmen—blev snart synonymt med framsteg. Vid sin höjdpunkt försåg dessa reaktorer över hälften av öns efterfrågan, och höll neonbelysta stadsbilder och världsberömda fabriker i gång genom åttiotalet och nittiotalet.

År 2024 hade kärnkraftens djupblå dragningskraft bleknat till endast 4% av elmixen. President Tsai Ing-wens regering, ledd av ett löfte från Executive Yuan, pressade framåt med en djärv plan: att göra Taiwan till en modell för kärnkraftfri, utsläppsminskande innovation, trots stigande skepsis och till synes omättliga krav på energi från industriella jättar som TSMC och den globala tekniksektorn.

• 1978: Taiwans kärnresa inleds vid Chin Shan.
• 1985: Maanshans reaktorer börjar fungera.
• 2016: Lungmen-projektet, som plågades av katastrofrädsla och politik, läggs ner permanent.
• 2025: Den sista reaktorns kylstavar sänks för sista gången.

Beslutet passerade inte tyst. Opinionsundersökningar citerade av oppositionen Kuomintang (KMT) påstod att 73% av allmänheten stöder en förlängning av kärnkraften. Nationella figurer som Tzu-hsien Tung kallade kärnkraft ”mycket viktig för Taiwan” för nätstabilitet. Intensiva debatter blossade upp om huruvida folkomröstningar hade respekterats—eller tvingats fram av partipolitik. Ändå, efter en rasande nederlag för förslaget att återuppta en av Lungmens reaktorer, överlämnades en stafett till förnybar energi och innovation.

Under tiden, i dolda korridorer och solklara klassrum över hela ön, mobiliserades civilsamhället. Efter två decennier av aktivism omformade Green Citizens’ Action Alliance (GCAA) sin välkända No Nukes filmfestival till Climate Tipping Point Film Festival, och visade gripande verk som ”Atomic Bamboozle: The False Promise of a Nuclear Renaissance.” GCAA:s Chen Shi-ting berättade om rekordpublik—över 1 000 engagerade åskådare under en enda helg—som deltog i livliga debatter efter filmen om energi, rättvisa och Taiwans vision för överlevnad i en uppvärmande värld.

Kärnan i denna nya vision slår i Tainans Industrial Technology Research Institute (ITRI)-stödda Shalun Green Energy Technology Demonstration Site, en modell för morgondagens Taiwan. Där, under en svep av solpaneler och testcenter, blir den smarta, utsläppfria framtiden levande—inte som science fiction, utan som levande, andande hem.

• Solenergidrivna vattenvärmare glimmar från taken.
• Värmepumpar och luftcirkulationssystem borta fuktighet, nedtrimmade av AI-drivna sensorer.
• Garager fungerar också som batteriskydd och EV laddningsnoder, redo för bilarna 2030.
• Informationspaneler glöder med transparent data om varje watt som flödar genom huset.

Genom att bo i en av dessa fyrarum prototyper kan en besökare blicka österut genom breda fönster mot banker av solpaneler, bevis på den transformation som pågår. Kök har fortfarande gasugnar—påminnelser om den väg som är kvar att färdas—men varje annat system viskar om en renare morgondag. När man går genom skuggiga gårdar är tystnaden slående, endast punctuerad av prasslande löv och den mjuka surrande av elektricitet född ur solen själv.

De största utmaningarna lurar dock precis bortom dessa glas- och stållaboratorier. Taiwans energibehov—en oavbruten ökning i takt med sin tekniksektor—har gjort fossila bränslen till ett envist ryggstöd, som står för över 70% av elen. Import står för en häpnadsväckande 97% av energiförsörjningen, vilket utsätter Taiwan för geopolitiska risker och väcker svåra frågor om oberoende och motståndskraft vid en regional kris.

Medvetna om detta fortsätter Taiwans ledarskap med ambitiösa mål: att få 20% av elektriciteten från förnybara källor och främja en Net-Zero Emissions by 2050-plan över hela regeringen och den privata sektorn. Initiativ som Green Technology Industry Innovation Promotion Plan, Renewable Energy Development Act och nationella handlingsstrategier pekar på den framåtskridande takten—om inte en sprint.

Ändå kvarstår det obekväma äktenskapet mellan löfte och verklighet. Förnybar generation, även om den dubblerades de senaste åren, har ännu inte överskridit enormiteten av kol, olja och gas. Förslag på kostsamma små modulära reaktorer erbjuder lockande, om kontroversiella, alternativ. Under tiden är samma halvledartillverkare som definierar Taiwans ekonomi bland de mest krävande konsumenterna av stabil, utsläppsfri elektricitet. Google har redan köpt geotermisk kraft från Taiwans elnät, vilket skapar ett prejudikat—men bara tiden kommer att avslöja om sådana avtal kan lysa upp hela städer, inte bara datacenter.

Dr. Josie-Marie Perkuhn—politisk forskare och specialist på Östasien—minner oss om den långsiktiga utmaningen: världen ser på när Taiwan skriver en djärv, höginsats spel för klimatledarskap, energisäkerhet och teknologisk innovation. Landets resa från atomålder till gröna silikonö är full av lärdomar—om mod, kompromisser och vad det verkligen innebär att driva ett modernt samhälle på solsken och den rastlösa vinden.

När Taiwans stränder glider allt djupare in i efter-kärnkraftens skymning, är nästa kapitel oförfattat—men varje klart fönster i Tainan antyder en framtid som ligger precis inom räckhåll.

• Författare: Dr. Josie-Marie Perkuhn, gemensam postdokforskningsledare vid Trier University och ISPK icke-resident fellow. Hennes pågående forskning avkodar korsningarna mellan energipolitik, klimatåtgärder och internationell säkerhet.

Du kommer inte tro dessa överraskande för- & nackdelar med Taiwans efter-kärnkrafts energirevolution!

• Fördelar:

  • Klimambitioner: Den taiwanesiska regeringen, ledd av Executive Yuan, har djärvt förbundit sig till förnybar energi och en Net-Zero Emissions by 2050-vision, som syftar till att minska växthusgasutsläpp och positionera Taiwan som en regional grön ledare.

  • Offentlig engagemang: Civilsamhällesgrupper som Green Citizens’ Action Alliance har framgångsrikt samlat medborgarna och förstärkt miljöfrågor, vilket utlöste en oöverträffad delaktighet och debatt.

  • Innovationshubbar: Investeringar i platser som Industrial Technology Research Institute driver avancerade smarta hem och demonstrerar potentialen för renare, smartare energiframtider.

• Nackdelar & begränsningar:

  • Energisäkerhet: Taiwan importerar cirka 97% av sin energi, vilket gör landet mycket sårbart för externa chocker och regionala geopolitiska risker.

  • Fossilbränsleberoende: Trots snabb tillväxt av förnybara källor kommer mer än 70% av elektricitet fortfarande från kol, olja och gas, vilket väcker oro över verklig framsteg mot utsläppsmål.

  • Industriella krav: Tungviktare som TSMC och andra teknikjättar kräver enorma, stabila elförsörjningar som förnybara källor ensamma kanske ännu inte kan tillhandahålla på ett tillförlitligt sätt.

• Kontroverser:

  • Kärnkraftsavvecklingsdebatt: Oppositionspartier som Kuomintang och många medborgare hävdade att allmän opinion—och avgörande folkomröstningar—ignorerades, vilket ökade den politiska spänningen över huruvida man skulle förlänga kärnkraften.

  • Ofullbordade projekt: Avbokningen av projekt som Lungmen kastade långa skuggor över tidigare investeringar och planering, och väckte tvivel om långsiktiga energistrategier.

  • Kostnads- & teknikbarriärer: Grön innovation kräver stora investeringar. Föreslagna framsteg, såsom små modulära reaktorer, förblir kontroversiella och dyra, med ingen konsensus om deras roll i Taiwans framtida mix.

Game-Changer Prognos: Vad kommer att driva Taiwans nästa decennium?

• Ökning av förnybara energiinovationer

  Taiwan förväntas snabbt öka investeringar i grön teknologi, i enlighet med sina ambitiösa mål under Executive Yuan. Titta på banbrytande framsteg som stöds av Industrial Technology Research Institute, när nästa generations sol-, vind- och geotermiska lösningar blir allt mer vanliga både i urbana och landsbygdsområden.

• Företagsledarskap inom hållbar kraft

  Industriella jättar som TSMC och globala teknikaktörer som Google förväntas fördjupa investeringarna i ren energiupphandling. Förvänta dig en våg av långsiktiga kraftinköpsavtal och privata projekt som drivas av förnybar energi, särskilt när företag strävar efter att möta både marknadens krav och globala klimatförväntningar.

• Framväxt av smarta hem och nätverkslösningar

  Tekniker som provats vid Shalun Green Energy Technology Demonstration Site kommer att spridas över hela landet, med AI-optimerade hem, batterilagring och EV-laddning som blivit hushållsstandarder. ITRI och liknande institut kommer att leda den massiva integrationen av realtids energimonitorering och smart optimering över elnätet.

• Debatt och möjlig återuppvaknande av kärnalternativ

  Medan kärnperioden officiellt har avslutats, kan trycket från grupper som Kuomintang och branschledare återuppta diskussionerna kring alternativa kärnteknologier— särskilt små modulära reaktorer. Policyskiften och teknologiska genombrott kan väcka nya offentliga debatter i slutet av 2020-talet.

• Beslutsam push mot energioberoende

  Med ett stort beroende av energimporter kommer nationella säkerhetsfrågor att driva forskning och incitament för inhemskt producerade förnybara källor och nätmotståndskraft. Den taiwanesiska regeringen är redo att prioritera Net-Zero Emissions by 2050-planen, med målet att gradvis minska konsumtionen av fossila bränslen och öka lokal kapacitet.

• Sammanlevnad och gröna rörelser

  Förvänta dig att gräsrotsorganisationer som Green Citizens’ Action Alliance kommer att spela en avgörande roll i offentlig utbildning och klimataktivism. Energi rättvisa, transparens och hållbarhet kommer sannolikt att bli ännu mer framträdande i det civila samtalet och forma politiken från botten och upp.

• Prognos: Från 2025–2035

  Analytiker förutser att Taiwans förnybar energi nära eller överstiger 20% av total elektricitet till 2030. Fortsatta politiska insatser, entreprenöriell innovation och offentliga-private partnerskap kommer att vara avgörande för att föra Taiwan närmare nettonollutsläpp till 2050—och världen kommer att titta efter lärdomar, triumfer och potentiella bakslag längs vägen.